Något gammalt - Visst kan jag förlåta

Titta vad jag hittade nerkluttrat på en pappersbit, i en påse längst in i garderoben.

Visst kan jag förlåta, men det är svårare att glömma
Glömma orden som sårade och känslan av svek
Visst jag kan förlåta, de tårar du fick mig att gömma
Tårar från de ögon som bevittnade din okänsliga lek

Visst kan jag förlåta, alla dom snesteg du tog
Snedsteg du skämdes för, men föll igen på samma sten
Visst kan jag förlåta att du inte alltid mig förstod
Men nu tvingar du mig stå själv på sköra, vingliga ben

Visst kan jag förlåta, men jag orkar inte mycket mer
Orkar inte försöka stå emot det fina hos dig
Visst kan jag förlåta, men du vägrar se vad som sker
Vägrar se allt det du förstört inom mig



Nödrim kan vara det finaste som finns ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0